Vanliga frågor

1. Kan jag gissa vilka som är mina utlösande faktorer beroende på vilka symtom jag har?

Inte nödvändigtvis. Symtomen kan orsakas av många olika allergiska eller icke-allergiska utlösande faktorer. Det tjänar inte så mycket till att gissa vad du är allergisk mot utifrån symtom som nästäppa, nysningar, hosta eller väsljud. Det finns många möjliga luftburna allergiska utlösande faktorer (inomhus och utomhus, säsongsbundna och säsongsoberoende), så om du är allergisk och försöker gissa vad som utlöser reaktioner kan du lätt gissa fel. Du har inte heller någon helhetsbild av din allergi.


2. Vad är skillnaden mellan födoämnesallergi och födoämnesintolerans?

Det är vanligt att blanda ihop termerna allergi och intolerans. Men de innebär inte samma sak. Födoämnesintolerans involverar, till skillnad från födoämnesallergi, inte immunsystemet. Laktosintolerans, dvs. försämrad förmåga att bryta ned mjölksockret laktos är ett vanligt exempel. Symtomen omfattar vanligtvis gasbildning, magkramper och diarré.

Födoämnesallergi å andra sidan har att göra med immunsystemet. Det uppstår när kroppen bildar IgE-antikroppar mot ett visst livsmedel. Vanliga symtom är utslag och astma.


3. Kan man utveckla allergier mot nya allergener hela livet?

Ja, man kan bli allergisk när som helst i livet, men det är vanligare att symtom förekommer tidigt i livet. Om nya allergener introduceras eller om allergenbelastningen ökar kan dock allergi uppstå även senare.


4. Kan man växa ur allergi?

Ja. Barn växer ofta ur allergi mot mjölk och äggvita, medan allergier mot livsmedel som nötter och fisk tenderar att finnas kvar längre fram i livet. Specifika IgE-antikroppar mot matallergener i yngre år kan förutsäga utveckling av atopisk sjukdom och utveckling av IgE mot inhalerade allergener senare i livet. Genom regelbunden blodtestning kan du följa hur din allergi utvecklar sig och på så sätt optimera din livskvalitet.


5. Kan jag vara allergisk mot fler än ett allergen?

Ja. De flesta människor med allergi är allergiska mot fler än ett allergen. Men ibland uppträder symtomen endast när de utsätts för två eller flera utlösande faktorer samtidigt.


6. Borde jag utredas för allergi om jag har astma?

Ja, det borde du, eftersom kombinationen av både allergi och astma kan skada dina känsliga luftvägar om du inte får rätt behandling. Forskningen visar att majoriteten av alla som har astma (upp till 60 % av vuxna och upp till 90 % av barn) även har allergi. Testning för att identifiera vad som utlöser din allergi kan hjälpa dig och din läkare att hantera dina symtom bättre.


7. Varför blir vissa människor allergiska men inte andra?

Genetiska faktorer avgör hur lätt och hur starkt sensibiliserad (överkänslig) en individ blir och hur många IgE-antikroppar som produceras. Sensibilisering, inflammation och vävnadsirritation kan utvecklas olika hos olika patienter, efter olika exponering.